Jégo-Quéré et Cie S. A.mot kommission en
Kommissionen har yrkat att förstainstansrätten skall fastställa
att talan inte kan tas upp till sakprövning. Enligt EG-fördraget
får varje fysisk eller juridisk person väcka talan mot ett beslut
som är riktat till honom eller mot ett beslut som, även om det utfärdats
i form av en förordning eller ett beslut riktat till en annan person,
direkt och personligen berör honom. Kommissionen bestrider inte
att Jégo-Quéré berörs direkt av de ifrågasatta bestämmelserna.
Däremot anser kommissionen att sökandebolaget inte berörs personligen,
eftersom bestämmelserna om maskstorlek skall tillämpas på samtliga
företag som bedriver fiske i Keltiska sjön och inte särskilt
på sökandebolaget.
På grundval av de kriterier som hittills har utvecklats i gemenskapsdomstolarnas
rättspraxis borde förstainstansrätten fastställa att sökandebolaget
inte kan anses vara personligen berörd i den mening som avses i
EG-fördraget, vilket skulle medföra att talan skall avvisas.
Det följer nämligen av nuvarande rättspraxis att en
enskild endast kan väcka talan mot en rättsakt med allmän giltighet
om denna rättsakt angår honom på grund av vissa egenskaper som
är utmärkande för honom eller på grund av en faktisk situation
som särskiljer honom i förhållande till alla andra personer.
Förstainstansrätten konstaterar att denna rättspraxis medför
att många enskilda berövas varje möjlighet att väcka talan
om ogiltigförklaring av bestämmelser med allmän giltighet som
inverkar direkt på deras rättsliga ställning.
Förstainstansrätten anser härvid att de övriga
möjliga rättsmedlen inte är anpassade för talan angående
fastställelse av att en gemenskapsrättsakt inte är lagenlig.
Det är nämligen inte godtagbart att den enskilde i fall där
det inte finns några nationella verkställighetsåtgärder
på vilka en talan vid nationell domstol kan grundas är tvungen att
medvetet åsidosätta de gemenskapsrättsliga bestämmelserna
för att få till stånd en prövning vid nationell domstol
och, i förekommande fall, erhålla ett förhandsavgörande
från EG-domstolen.
En skadeståndstalan syftar till att ersätta skada som gemenskapen
orsakat. Med hänsyn till de villkor som måste vara uppfyllda ger emellertid
en sådan talan inte gemenskapsdomstolarna möjlighet att fullt ut utöva
den lagenlighetskontroll som är deras uppgift.
Förstainstansrätten erinrar om att EG-domstolen har fastställt
att rätten till domstolsprövning är ett av de bärande elementen
för en rättslig gemenskap inom den rättsordning som grundas
på EG-fördraget, detta på grund av att det härigenom
har upprättats ett fullständigt system med talemöjligheter och
förfaranden, som är avsett att göra det möjligt för
domstolen att granska lagenligheten av de rättsakter som antas av institutionerna.
Domstolen anser att det på grundval av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella
traditioner och Europeiska konventionen angående skydd för
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna föreligger
en rätt till ett effektivt rättsmedel vid en behörig domstol.
Denna rätt bekräftas dessutom i artikel 47 i Europeiska unionens
stadga om de grundläggande rättigheterna, som tillkännagavs
den 7 december 2000 i Nice.
Förstainstansrätten finner således att _ för att
säkerställa att enskilda har ett verksamt rättsligt skydd _ en
fysisk eller juridisk person skall anses vara personligen berörd
av en gemenskapsrättslig bestämmelse med allmän giltighet som
berör honom direkt om bestämmelsen inverkar på hans rättsliga
ställning på ett bestämt och omedelbart sätt genom att hans
rättigheter begränsas eller att han åläggs skyldigheter.
Det är för denna bedömning inte relevant hur många andra
personer som också påverkas, eller kan påverkas, av bestämmelsen
och inte heller vilken situation som dessa personer befinner sig i.
I förevarande fall åläggs bolaget Jégo-Quéré de
facto skyldigheter genom de ifrågasatta bestämmelserna och dessa bestämmelser
innebär att bolaget i sin verksamhet tvingas använda nät med
en angiven maskstorlek.
Bolaget är således personligen och direkt berört av de ifrågasatta
bestämmelserna och rätten finner att den invändning om rättegångshinder
som anförts av kommissionen skall ogillas och förordnar om fortsatt
handläggning av målet..
Upplysning: Förstainstansrättens beslut kan överklagas
till EG-domstolen. Överklagandet skall vara begränsat till rättsfrågor
och inges inom två månader från delgivningen av beslutet.
|