Enligt österrikisk lagstiftning är de rättssubjekt som stDr under tillsyn av Rechnungshof (revisionsrätten)¹ skyldiga att underrätta denna myndighet om löner och pensioner som de utbetalar till sina anställda och pensionerade före detta anställda, sDvida det utbetalade beloppet ligger över en viss gräns (som fastställs varje Dr, exempelvis till 82 430,18 euro Dr 2000). Det anges inte uttryckligen i den österrikiska lagstiftningen att namnen pD de berörda personerna skall lämnas ut, vilket däremot har hävdats i doktrinen, till vilken Rechnungshof har anslutit sig. Rechnungshof samlar dessa uppgifter i en Drsrapport som tillställs Nationalrat (parlamentet), Bundesrat (parlamentets andra kammare) och Landtage (delstatsparlamenten). Rapporten är dessutom tillgänglig för allmänheten.

Vissa organ, bland annat ORF och andra offentliga företag, regionala och lokala offentligrättsliga sammanslutningar samt en i lag föreskriven representativ yrkesorganisation, har vägrat att lämna sDdana uppgifter eller har lämnat dem utan att ange de anställdas namn. Till stöd för detta har de i huvudsak Dberopat ett gemenskapsrättsligt direktiv frDn Dr 1995 om skydd av personuppgifter. Rechnungshof har väckt talan vid Verfassungsgerichtshof (författningsdomstolen) för att denna domstol skall avgöra dessa meningsskiljaktigheter
(C-465/00).

TvD anställda vid ORF, Christa Neukomm och Joseph Lauermann, har väckt talan i syfte att hindra ORF frDn att efterkomma Rechnungshofs begäran om att fD ut uppgifter. De har överklagat avslaget pD denna talan till Oberster Gerichtshof (högsta domstolen) (C-138/01 och C-139/01).

De bDda österrikiska domstolarna har ställt tvD frDgor till domstolen: Är den österrikiska lagstiftningen förenlig med gemenskapsrätten (i synnerhet med 1995 Drs direktiv)? Är bestämmelserna i direktivet direkt tillämpliga sDtillvida att de kan Dberopas för att hindra att nationella regler som strider mot dem tillämpas?

Domstolen erinrar om att det gemenskapsrättsliga direktivet visserligen har till huvudsyfte att garantera det fria flödet av personuppgifter, men att det i direktivet föreskrivs att medlemsstaterna skall skydda fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter, särskilt vad gäller deras privatliv, i samband med behandling av personuppgifter.

Domstolen anser att det har karaktär av "behandling av personuppgifter" att föra in uppgifterna om inkomsterna och vem som har uppburit dem i Drsrapporten. Inom ramen för gemenskapsrätten inbegriper de grundläggande rättigheterna bland annat de rättigheter som garanteras genom Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (nedan kallad Europakonventionen). Trots att principen att offentliga myndigheter inte skall göra intrDng i utövandet av rätten till privatliv föreskrivs i denna konvention, fDr dock enligt konventionen sDdana intrDng ske pD vissa villkor (artikel 8 i Europakonventionen).

Domstolen understryker att det utgör ett intrDng i privatlivet i den mening som avses i artikel 8 i Europakonventionen att arbetsgivaren till utomstDende lämnar uppgifter om en anställds eller en pensionerad före detta anställds inkomster, men att ett sDdant intrDng kan vara motiverat om det sker med stöd av lag och har ett sDdant berättigat ändamDl som anges i denna artikel och det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt att göra detta intrDng för att uppnD detta ändamDl.

I detta hänseende konstaterar domstolen inledningsvis att intrDnget sker med stöd av österrikisk lag. Det ankommer dock pD de nationella domstolarna att pröva huruvida det uppfyller kravet pD förutsebarhet att lämna ut namn pD personer (vilket däremot inte föreskrivs i lag). Vidare noterar domstolen att syftet med detta intrDng är att garantera att förvaltningen använder allmänna medel pD ett sparsamt och lämpligt sätt, vilket utgör ett berättigat ändamDl i den mening som avses i artikel 8 i Europakonventionen, som avser "landets ekonomiska välstDnd". Vad slutligen gäller nödvändigheten anser domstolen att det ankommer pD de nationella domstolarna att pröva huruvida det är nödvändigt att till den stora allmänheten lämna uppgifter om personers namn i samband med deras inkomster, och om det inte hade varit tillräckligt att endast informera den stora allmänheten om de löner och andra penningförmDner som de berörda anställda kan fD enligt avtal.

Domstolen drar slutsatsen att om de nationella domstolarna anser att den österrikiska lagstiftningen inte är förenlig med Europakonventionen kan den inte heller motsvara det gemenskapsrättsliga direktivet. Om de däremot finner att denna lagstiftning är bDde nödvändig och lämpad för det ändamDl av allmänintresse som bestämmelsen i frDga har skall de även pröva huruvida lagstiftningen uppfyller kravet pD förutsebarhet sDtillvida att det inte uttryckligen föreskrivs i den att namnet pD de berörda personerna skall lämnas ut.

Vad gäller den direkta tillämpningen av det gemenskapsrättsliga direktivet anser domstolen att bestämmelserna i det ifrDgavarande direktivet är tillräckligt precisa för att Dberopas av en enskild inför nationella domstolar för att dessa inte skall tillämpa nationella rättsregler som strider mot dessa bestämmelser.

Detta är en icke officiell handling endast avsedd för massmedia, vilken inte är bindande för domstolen. Pressmeddelandet finns tillgängligt pD franska, engelska, tyska, svenska och spanska. För domarna i deras helhet var vänlig se domstolens hemsida pD Internet, www.curia.eu.int , cirka kl. 15.00 i dag. För ytterligare upplysningar var vänlig kontakta Christopher Fretwell, tel. +352)43 03 27 31, fax +352)43 03 33 55.